Likviditetsbudget – guide för företag

Vad en likviditetsbudget är

En likviditetsbudget visar planerade in- och utbetalningar per period, oftast månad, för ett år framåt. Den utgår från ingående likvida medel och slutar i utgående likvida medel, som blir nästa periods ingående. Syftet är att i förväg se om planen håller kassan positiv – och hur stort kreditbehovet blir om den inte gör det.

Posterna i ordning

1. Ingående likvida medel.
2. Inbetalningar från kunder, fördelade efter kredittid – inte försäljningsmånad.
3. Övriga inbetalningar: bidrag, räntor, försäljning av tillgångar.
4. Leverantörsbetalningar för varor och tjänster.
5. Nettolöner på lönedagarna.
6. Skatt och arbetsgivaravgift, månaden efter lönen.
7. Moms per redovisningsperiod.
8. Hyra, leasing, försäkringar och andra fasta kostnader.
9. Investeringar, amorteringar, räntor och utdelning.
10. Utgående likvida medel.

Antaganden som brukar behöva justeras

• Kredittid: räkna på hur kunderna faktiskt betalar, inte på villkoret.
• Momsmånader: placera betalningen på förfallodagen, slå inte ut den.
• Säsong: en tolftedel per månad ger fel botten i nästan alla verksamheter.
• Tillväxt: högre omsättning betyder högre kapitalbindning innan pengarna kommer.

Så använder du budgeten mot banken

Vid kreditansökan vill banken se en likviditetsbudget med tydliga antaganden och ett redovisat kreditbehov över tiden. Bifoga gärna en känslighetsvariant: vad händer om inbetalningarna kommer 15 dagar senare än planerat? Det visar att företaget har framförhållning.

Budget och prognos gör olika jobb

Budgeten sätter ramen en gång per år. Prognosen svarar på frågan om nästa månad, med de fakturor och saldon som gäller idag. Företag som styr bra använder båda: budgeten för planering och finansiering, prognosen för de operativa besluten om betalningar och inköp.